M:

"Som att gunga sin själ i en hammock" sjöng Hansson de Wolfe United en gång. Jag gungar en stund i hängmattan och njuter av ljuset som silas genom grenverket ...

Och av ron som infinner sig.

Jag hämtar kraft och försätter mig i balans.

Det tar på krafterna att hämta hundvalp på grannens tomt, bli nafsad och småbiten på och sedan försöka kanalisera all Valles uppdämda energi (som nu vill ut, genom att hoppa upp i soffan och dra ner kuddar,) på en leksak eller ett tuggben tills att han blir lugn och kommer till ro igen. (!)

God sommarförmiddag! 

M:

Nu ligger han här och snarkar ...

... den lille "grisen".

Valle har haft en tvåbent lekkamrat här idag. En tonårsgrabb som kört med "Sitt"-kommando och "Nej" och "Bra" och brottning och kel

och spring ...

Lite trissad blev han nog, men mest av allt jätteglad. Han får så mycket kärlek av alla den lille, att jag måste gripa in ibland och låta honom komma till ro och få sova sin skönhetssömn. 

Och så har han smitit långt utanför tomten idag. Men eftersom han var så duktig och kom tillbaka, gav H. honom godis när han kom hem. (H. passade på att ropa "Kom då Valle", när Valle var på hemväg och det gjorde han ju: Kom hem alltså. Så då klart att han skulle belönas.) 

Nu har M. börjat läsa böcker om hur hundar beter sig. Bra!

Så hon har äntligen fattat att det är normalt för små valpar med "bita-husse-och-matte-leken".

Fast hon har förstås också fått reda på hur hon ska göra för att få mig att tröttna på den leken. Nu piper hon till högt när jag biter och gör jag om det, så går hon ifrån mig istället för att säga NEJ. Då är det ju inget kul att leka den leken längre ...

Men jag har lekt många andra lekar med M. idag. Jaga M. när hon springer runt i olika cirklar på ängen till exempel. Och leta godis i en toarulle, som M. har nypt ihop. Ja, det har faktiskt varit en bra dag igen!

Jag har bitit på mina tuggleksaker också. Och H. har varit iväg till djuraffären och köpt speciella valpbitsaker, som inte ska vara lika farliga som de jag har nu. Så de ska jag nog få prova imorgon.

Nu ska jag sova.

God natt med er! 

M:

Vädret är soligt.

Och jag är ganska solig - ovanligt solig.

Varm inombords och vänligt avspänd.

Tänker att Valle också känner det, för vi börjar bli mer självklara med varandra. Och alltigenom bekvämt vänliga. (Nästan - jag gillar inte när han biter mig i upphetsade ögonblick, men annars.) 

I eftermiddag ska jag få hem två av de böcker jag beställt om hundfostran och hundbeteende. Hoppas på att förstå mer och mer om varför hunden gör si och så. Det ska bli roligt!

Idag är jag 11 veckor gammal och när M. vägde mig,

visade det sig att jag redan väger 12 kilo!

Jag har lärt mig mycket också. M. var jätteglad

för att jag gick så bra i koppel idag. På vänster sida

om henne mest hela tiden. Och jag drog nästan ingenting.

Och stannade inte heller för att äta stenar och kottar och

pinnar hela tiden.

Men när jag såg en massa kor måste jag stanna och titta.

Och det gjorde M. med. Hon satt bredvid mig och berättade

vad det var jag tittade på. När det kom en traktor med ett

långt släp, stannade vi också. Då höll hon armen om mig och

det kändes faktiskt tryggt. Man vet ju inte precis vad alla

bullrande ekipage är för någonting .... 

Som sagt, M. är nöjd med mig. Hon tycker att jag sköter mig bra.

Och så är jag gosig också :-)

En bra dag har det i alla fall varit. Jag är nöjd med M. och H. också.

Båda två har lekt och kelat med mig, gått promenader, givit mig mat,

pysslat om mig och låtit mig vila.

Men ett stort busryck fick jag för några timmar

sedan och då gillade inte M. att jag nafsade och bet henne

i armar och ben. Hon är så känslig ...

Jag har slickat henne och tröstat henne sedan. Hoppas att

hon går ut med mig snart så att jag får kissa innan natten.

God natt alla byrackor, rashundar och människor! 

M:

Tittar in på bloggen en kortis.

Här är det annars byggande med klossar och gungning som gäller ...

Inget är väl så härligt som att ha både barnbarn och hundvalp,

samtidigt.

Men det krävs två vuxna än så länge.

Eftersom H. och M. är ovana hundägare och varken hundvalp eller människovalp är vana vid varandra.

Som tur är har H (=Husse) semester nu och har inga större projekt på gång, så vi kan växla fokus - en leker med barnbarnet och en med Valle. Det går alldeles utmärkt en sådan vacker sommardag som idag.

Barnbarnet och jag plockade svarta vinbär och H. gräddade pannkakor så lunchen blev alldeles superb. Valle har varit glad och ganska lugn hittills. Han trivs bra i gröngräset i skuggan, men sover inomhus.

Just nu snarkar han .... 

M:

Jahaja.

Jag trodde att vi skulle slippa Valles tokrace idag. Han har varit en glad och god toppenhund nästan hela dagen, men så för en stund sedan, efter en kort och ganska trevlig promenad när jag bestämt att Valle skulle gå in (jag vill inte dra ut på promenaderna, eftersom han verkar tycka att det är tråkigt att gå för långt i koppel), satte han igång:

Direkt upp i kökssoffan och nafsa tag i filt och kuddar - just det som han vet att det är ett stort NEJ. Och jag sa NEJ och visade honom ner på golvet och gav honom en leksak. Och så samma sak om och om igen. Jag var bestämd och försökte behålla lugnet, men han blev bara mer och mer uppvarvad. Hoppade upp i fönstret och nafsade i pelargonen och for fram och tillbaka som en skottspole mellan hall och matrum.

Jag fortsatte lika energiskt med mitt nej och föste undan honom ... men till sist tog jag upp honom och la honom i korgen med sin leksak medan jag pratade med honom om att han var helt fel ute med sina idéer. Han försökte kliva upp, men jag föste tillbaka honom.

Många gånger ...

Och när han låg kvar gick jag från honom i hallen och in i matrummet. Stängde dörrren och satte mig ner och åt en banan. Sedan öppnade jag dörren igen men låtsades som om jag glömt att Valle fanns. Gick en kort sväng ut genom ytterdörren, andades några andetag och gick sedan in igen. Fortfarande ignorerande Valle.

Så satte jag mig ner vid datorn och då kom Valle in till mig och la sig ner på golvet och somnade.

Jag vet inte om det hjälpte, min metod, eller om han bara var trött avallt bus.

Men hur gör man annars med en uppspeedad och envis valp med överskottsenergi?

Undrar jag om Matte och Husse har bestämt något nytt för oss?

Det verkar som om de kör en mer tydlig stil nu. Jag har inte så mycket mer att göra, än att följa dem. Men lite bus har jag förstås försökt mig på: rivit ner en lampa och några kuddar, provat med mitt gamla trick att hämta en sko och släpa in i min korg .... men Matte och Husse såg allt idag och bara tog bort mina troféer. Och gav mig leksakerna istället.

Vi har lekt mycket ute också. H. och jag hade kul med vattnet i baljan och M. har kastat en leksak som jag hämtat och kommit tillbaka med.

Det var riktigt roligt! Ganska länge.

Annars är det mest sömn jag ägnar mig åt i värmen. Men H. och M. har varit och badat i dammen - en i taget, medan den andre varit hemma med mig.

Nu har jag jagat min svans varv på varv en lång stund och behöver vila och tugga på mitt ben. Jag känner mig rätt nöjd med dagen! Det verkar som om H. och M. också är nöjda!