Nu har de byggt klart huset som man kan titta rakt igenom.

Och idag har de grävt ner alla tomatplantor som stått i badrummet förut. Nu är de inne i glashuset. Jag skulle gärna gå in och inspektera att de gjort allt rätt, men det får jag ju inte.

Orättvist, M.!!!!!!!

Jag fick passa huset igen. Jag börjar bli van nu. Både H. och M. är borta nästan varje dag. (Fast M. är  bara borta några timmar.)

Och när de kommer hem vill de greja i trädgården. Jag följer med dem ut, men tycker inte att det är så kul att sitta och titta på när de jobbar. Som tur är går en av dem ut med mig till skogen eller utmed vägarna. Det gillar jag.

Och så leker vi. Det  Ä L S K A R  jag.

M. sov länge idag. Jag fick vänta på förmiddagspromenaden. Hon var trött eftersom H. och hon var borta länge igår kväll, men så till sist masade hon sig upp. Och så kom hennes kompis på besök. Det var bra det, för då fick jag fler som klappade mig.

När M. och jag gått vår skogsrunda och kom förbi fotbollsträningsplanen, fick vi syn på mågot konstigt. Det var massor av hundar och tvåbeningar på planen, men skrämmande tyst. Jag blev så klart nyfiken och ville dit och leka, men inte en enda hund brydde sig om att jag kom!

Va? Oförskämt!

Hundarna satt på gräset, blickstilla och väntade bara. Ingen sa något och ingen rörde sig. M. och jag stannade och tittade. Sedan rätt vad det var kom varsin tvåbening fram till varje hund och så fick hundarna lägga sig. Och så gick tvåbeningarna ifrån dem igen. Och hundarna låg alldeles  s t i l l a ...

Jag blev så konfunderad att jag gick fot hela vägen hem för säkerhets skull.

Blåsigt och kyligt i Valleland idag. Talltopparna knakar betänkligt när vi strosar i skogen. Jag nosar på stigarna, där ormbunksblad krullar upp sig där vi går. M. drar in doften av häggblom och liljekonvaljer, men jag vädrar annat i luften. Vi har inte alldeles samma fokus, M. och jag.

Här är alla skogsblommor som M. tog med sig hem idag:

Hon vet inte namnet på alla, men känner igen tussilago, maskros, smörblomma, gullviva. Vitsippa, harsyra, liljekonvalj, hägg. Skogsviol (eller är det underviol?), förgätmigej, blåsippa och så en blå blomma med fem blad .... Blåbärsblommor, daggkåpa och backvicker.

Vi var hos veterinären idag, M. och jag. M. trodde att jag måste ha kopplet på mig i väntrummet - åååå jobbigt. Skulle vara mycket skönare att slippa.Men jag fick i alla fall hälsa lite på en tik där. Jag viftade ju på svansen, men hon skällde på mig. (Varför ska tikar vara så sura?!)

Men inne hos veterinären släppte M. kopplet så att jag fick hälsa ordentligt på veterinär Per och hans snälls fru Elna. Sedan fick jag en spruta i nacken, men då måste M. hålla i mig lite, för jag ville röra på mig ....

Fort och lätt och inga problem.

Jag tål det mesta.

Och fick med beröm godkänt för min kroppsform också. (De sa att vissa kastrerade hundar blir tjocka). Min M. håller koll på det mesta av vad jag äter. Det är därför jag är såpass slim. Annars hade jag nog blivit hur stor som helst.

Idag åt jag förresten upp ett halvt tuggummipaket när M. var borta några timmar. Det får jag ju inte, men jag bara råkade ....

Efter veterinärbesöket hälsade vi på M:s bästa kompis på hennes jobb. Och sedan åkte vi hem till världens bästa plats igen: Vallehuset.

Hörde just något ....

Var det Ville jag hörde yla?

Jag tror att mina kalaskompisar kommer nu, M.

Du får skynda dig att fixa tårta och duka, M. Jag vet att de är på väg allihopa. Jag sätter mig på bron och tar emot alla gratulanterna.

Valle fyller 1 år idag.

Vad tänker M. på egentligen? Jag har inte sett den minsta förberedelse för min stora dag. Jag ska bara be att få tala om att alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig ....

Fast det finns undantag!

Det finns en riktigt, riktigt snäll kompis som jag har och hon tänker på mig. Hon till och med handlar ben och godis åt mig. Så gullig är hon - självaste Fru Filifjonk. Titta här får ni själva se!

Min M. har känt henne ganska länge i Bloggvärlden, för förut bloggade min M. som Fru Fundersam och då pratades de vid rätt ofta. Och jag har känt Filifjonkan ända sedan jag var en liten hundbebis.

Vet ni förresten att jag fyller år imorgon. Imorgon är det ett år sedan jag föddes i en lägenhet på Söder i Stockholm, tillsammans med mina sex syskon. Oj vad tiden går fort ....

Och tack Tuna också för din födelsedagshälsning!

Undrar jag vad M. och H. ska hitta på åt mig imorgon ...