M:

Det gör ont.

Jag blir rädd.

Jag känner mig dålig som inte får bukt med hans bitande.

Och jag provar att skrika "Iiii", att ignorera, att säga NEJ och ge honom en bitleksak, att säga "Inte bita" ..., att lägga ned och hålla i Valle tills han slutar ... men inget tycks hjälpa på sikt.

Förmodligen har vi här ett PROBLEM. Om jag hade vetat och förstått skulle jag och H. och alla besökare från början, redan vid 9 veckors ålder, ha tränat honom MER konsekvent med Iiii:andet och att genast gå därifrån om han fortsatte att bita. Nu är han snart 12 veckor och har etablerat bitande i våra händer, byxor, armar, ben, klänningsfåll och i kopplet. Helt klart ett problem för oss - ett "trotsbeteende" eller "försvar" eller vad man nu ska kalla det.

Extra besvärligt blir det ju när barn är på besök. Idag har vi en tvåårig dotterdotter här och hon är modig och snäll och välvillig, men Valle känns inte pålitlig. Han har inte bitit henne ännu, men han hoppar på henne och skäller.

Nu MÅSTE jag lösa detta!

Det går inte an att ge upp.  Från och med imorgon ska vi TRÄNA KONSEKVENT med att pipa/skrika "Iiiii" när han använder tänderna på oss, så att han sakta förstår att vi är ÖMTÅLIGA. Och det får bli att vi går därifrån direkt när han inte slutar.

När han sedan visar ATT han slutar, klappar vi honom.

Håll tummarna för att det ska gå vägen ! 

 

Mina-Jakthundar

4 augusti 2008 23:06

Det är bara att fortsätta att vara konsekvent.

idag rök gammeltiken och valpen ihop. Det har de gjort förut och vi har tagit isär dem. Men i morse var jag lite pömsig och gjorde kardinalfel (jag borde veta har haft hund i så många år). Jag stoppade ner armen mellan bråkstakarna och Biggan som skulle hugga ihäl Disa träffade min arm ett par gånger. Om det hade varit gamtiken hade jag inte fått en skråma (jag leker ofta tuffa lekar med mina hundar och de har aldrig missat att det är mitt kött i stället för en annan hund. Men nu har vi den här Biggan som är tuffast i kullen och av en tuff ras. Hon har svårt att komma ner till lugn och jag fick känna av hennes styrka i munnen. Så nu ser det ut som två huggormsbett samt att det är lite rödlila på armen. Så jag skall tyränna än mer med henne.

http://mina-jakthundar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ooops. Glömmer av mina obligations ... Har visst inte rapporterat något på bloggen sedan midsommar ... Sorry kompisar!   Här i Valleland är det mycket utomhustillvaro i juli. Jag sitter inte inne med tassarna på tangentbordet särskilt ofta, men l...

Nu var det längesedan jag var härinne på min egen blogg och nosade. Har haft fullt upp med annat. Gäster nämligen! M:s barnbarn från Småland.        De gillar hundar. Och de gillar mig! Jag har fått klappar och midsommarkrans runt halsen och ...

Det händer mycket nu i Valleland. Hit kommer en snickare var och varannan dag och bygger altan och lite annat i trädgården. Jag ligger på min bro och bevakar att det går rätt till och att han jobbar bra! Snyggt ska det ju bli. Och det blir det ocks...

Jag har en favoritplats numera. På bron. Här älskar jag att vara. Här kan jag sova, vila och spana in alla som går förbi Vallehuset. Min M. brukar ha dörren öppen så att hon hör mig inifrån. Som idag, när hon ligger sjuk. Då hör hon hur det ra...

Vanligtvis går vi LÅNGA promenader, M. och jag. Antingen i skogen eller på byavägarna. Nu är det bra om  hon har med sig vattenflaska med skål till mig också, för det är rätt så varmt ...        Och man kan bli törstig efter att ha passerat kor...