M:
Som tur är ...
... läser jag mer och mer och mer om hundpsykologi och hundfostran och får mer och mer stöd för att man INTE ska lägga omkull hunden och SÄTTA DEN PÅ PLATS med våldsamt handlag. (Det gör ju ont i själen att försöka sig på sådana lösningar, eller ens tänka tanken.)
VÄNLIGHET och TRYGGT BESTÄMMANDE är bättre.
Positiv förstärkning vid önskvärt beteende
och ignorering vid icke önskvärt beteende.
Jag tänker att min uppgift är ATT HJÄLPA VALLE att förstå hur han bäst passar in hos oss. Det är det jag ska göra. Inte skrämma honom till lydnad eller straffa honom.
Här är ett inlägg på hundpsykologens Charlotte Swansteins blogg: Fidos blogg. Läs och begrunda!
Borzita
5 augusti 2008 18:11
Helt rätt! Har aldrig behövt lägga omkull mina hundar och kan inte tänka mig att göra det heller. Däremot tar jag ett steg emot hunden när jag vill att den ex.vis ska sätta sig. Jag rör inte hunden överhuvudtaget, utan bara markerar vad jag vill. När hunden satt sig, tar jag ett steg bak, eller åt sidan för att tala om att jag är nöjd. På det sättet har jag också fått Hero att sitta och vänta när jag öpnnar balkongdörren och han ska få gå ut där. Han väntar sittande och tar ögonkontakt, tills jag säger varsågod.
Charlotte S. är en bra hundpsykolog, förresten.
http://Borzita-57
Valles matte
6 augusti 2008 14:38
Steg fram och tillbaka. Aha ... Ska prova om det funkar. :-)
Mina-Jakthundar
6 augusti 2008 23:12
Håller helt med en hund skall aldrig behöva bli utsatt för våld. Men jag håller icke helt med Charlotte S. Jag har talat ner mina hundar genom min röst. Den sista i högen Biggan som är en mkt hård ras har jag vänligen men bestämt hållt ner för att hon skall visa underkastelse. Detta har jag ej gjort i tid och otid utan då hon bitit efter mig eller huggit Disa. Jag tränar mkt avslapning med Biggan för att hon skall kunna både vara ett krutpaket men samtidigt en fungerande familjemedlem. Jag ger mina hundar all den kärlek som finns, jag lever hundliv med dem. Jag är flockledaren och det tummar jag aldrig en milimeter på. Detta innebär inte att vi inte busar kelar ligger i sängen osv. Men ett komando skall åtlydas och gör det inte det blir det en snabb reprisalie i form av en lätt knuff i sidan med handen som en klo. Detta är vad vargflockar gör mot varandra i samspelet. Nu springer jag inte omkring och skriker ut komandon. Jag har några komandon och det är sitt då hunden går lös efter vägen. Detta komandå måste åtföljas på direkten i annat fall kan hunden bli överkörd. Det andra komandot är hit. Samma sak där. Om det kommer människor eller bilar då jag är ute med mina hundar lösa måste detta komando fungera. I övrigt har vi det mest härligt.
http://mina-jakthundar
Valles matte
7 augusti 2008 09:53
Tack för intressant kommentar! Ja, det handlar säkert om VILKEN hund man har också. Man måste ju hitta ett sätt att FÖRSTÅ sin hund och ett sätt för hunden att FÖRSTÅ mig. Ojojoj ... Det är mycket att lära. Jag önskar att jag gått tio kurser INNAN jag skaffade Valle ...
Valles matte blir glad
7 augusti 2008 18:57
:-))))