Tanten

12 augusti 2008 11:12

På Engla som bara nafsat lite så har jag nej:at och tagit tag i underkäken och hållit fast tills hon viker undan med blicken och tycker att det är riktigt obehagligt. Det här med att liksom fastna när de bits brukar de tycka är så obehagligt att de slutar bita fort.
Eftersom Warg bet hårt, så sa jag ett bestämt NEJ. Samtidigt så tog jag tag om hela nosen och höll fast tills han gav upp med att försöka att komma loss och pep lite grann. Jag stirrade också honom i ögonen så att han vek undan med blicken under tiden.
Inget av sätten handlar om att göra hunden illa. Tar man tag om hela nosen så får man se till att valpen inte har läpparna i kläm mellan tänderna. Men börja med att hålla fast underkäken om du inte redan gjort det. Engla tillexempel är känslig för rösten, hon lyssnar bra på ett skarpt NEJ vad än det gäller.

Valles matte tackar

12 augusti 2008 12:05

Angående Valles bitande och kommentaren om det som jag fått här på bloggen av Tanten:
Tack.
Det är väl det att man måste vara MER konsekvent än vad jag hittills varit. Valle hör nog och känner igen ett bestämt NEJ, men han fortsätter att testa. Och jag får kanske ta tag i underkäken så att det känns obehagligt också. (Puh .... Tycker liksom att det känns som om jag bråkar för mycket med honom .... Men jag VILL ju inte att han ska bita, för det gör ju ont och känns osäkert om han vänjer sig vid det, så jag måste bli mer TYDLIG.)

Tanten

12 augusti 2008 12:21

Ja, det är nog som du säger, för varje gång man är okonsekvent så lär man tyvärr valpen att det är okej att inte lyda liksom.
Du måste TRO på det du gör, för om du inte gör det varför ska Valle bry sig om det annars? Om du förstår? En tydlig och konsekvent ledare är lätt att följa.

Valles matte

12 augusti 2008 15:05

Ja. Jag skärper mig. :-)