Idag gick M. och jag en runda på vägarna. Ingenting alls i skogen. Jag fick inte springa lös en enda meter, men det gjorde inget, för jag hade fullt upp med att använda min nos.

Ni kan inte ana hur många kissfläckar och annat spännande som finns att nosa på här i Valleland.

Jag bara kör ner nosen rakt ner i snödrivorna, eller i fotspåren, eller sniffar på träden, eller var som helst. Ojojoj. Här luktar det mycket!

M. var nöjd, för ju längre vi gick, desto glömskare blev jag att jag hade nosgrimman på mig. Den märktes liksom inte, när man hade annat att tänka på - lukterna nämligen! Och alla de som lämnat lukterna efter sig. Konstigt nog mötte vi inte en enda av mina hundkompisar, men just när vi hade bara 25 meter kvar till vår lillväg, då fick jag syn på J. och hans matte. Men de vek av en annan väg. J. har fortfarande ont i höften, så jag får inte leka med honom. Åååååå. Tråkigt!

M. lekte en stund med mig inne sedan. Vi har lite dragkamp och jaga-varandra-lek med min trasa. Japp. Mer finns inte att rapportera nu. Jag går och lägger mig i vardagsrummet (där M och H. har möblerat om lite).  Kakelugnsvärmen är den bästa, tycker jag!

Nospussar på er!