Min M. är inte världens bästa stigfinnare.

Idag tog jag med henne på en promenad längs vägen där vi gick i godan ro. Jag tittade på henne,

hon klickade

och gav mig korv.

Sådär höll vi på.

Jag bajsade lite i diket och tittade på fåglar och katter också, mellan varven.

Men så fick hon för sig att vi skulle kliva ner på en äng som öppnade sig. Jag följde med henne - hon vill ju inte gå ensam min lilla M. - men undrade varför vi skulle ta denna omväg. Sedan försökte hon vika av in i skogen, men då var det ju taggtråd där. Inget vidare tyckte M. och gick åt motsatt håll.

Inte en enda stig fann hon i den här skogen, men M. knatade på ändå. Som tur var släppte hon mig lös, annars hade väl kopplet trasslat in sig bland alla buskar och stammar.

Som ni säkert förstår, var det jag som fick guida oss ur skogen.

Jag hittade ut till ett gammalt hus.

Luktade spännande runt knutarna.

Och M. traskade snopen över tomten, tills vi kom tillbaka till vägen igen.

Och sedan fik vi syn på denne lille krabat. (Är det en sån som jag eller en häst? Jag fick inte riktigt ihop det ....)

Soligt och fint och jag tog mig en rejäl rullning i ett dike på vägen hem. Sedan blev det vårtvätt hemma. M. schamponerade och duschade mig.

Jag lät henne hålla på. 

 

Filifjonkan

14 april 2009 15:10

Hej Valle. Tänk sådan tur de tär att du är så klok och kan hålla reda på den Matte. Hon kan ju gå vilse ju om inte du skulle vara med ser jag här Vilket fint gammalt hus ni hittade . Den dörren huset hade var väldigt fin tycker Filifjonkan, Kanske bor det någon där lite på sommaren.Jaha så fick du badas och schamponeras med. Har Filifjonkan med gjort fast jag fick allt göra det själv jag. Puss på dig Valle vagabond

http://filifjonkan-se.bloggagratis.se

 

borzita

14 april 2009 20:14

Min matte och jag var också ute på en litet vilsen tur idag, när matte kom hem från jobbarstället. Jsg tyckte iallafall att hon vimsade runt i skogen.
Men sen kom jag på varför hon gick bort från stigen och upp på jättestora stenar och ner igen och över liggande träd och hit och dit. Det var för att jag ska träna mina muskler.

Det tror jag om jag vill. Jag visade henne stigen sedan, så att vi kom ut där vi skulle komma ut.
Då hette jag "bra jobbat, Hero".

Hälsningar från
stigfinnar Hero

 

Ville

15 april 2009 09:33

Sicken tur att din matte har dig...annars skulle hon villa bort sig tror jag.
Men det är tråkigt när mattar vill begränsa en när det är spännande saker på gång...eller hur??

http://marno.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ooops. Glömmer av mina obligations ... Har visst inte rapporterat något på bloggen sedan midsommar ... Sorry kompisar!   Här i Valleland är det mycket utomhustillvaro i juli. Jag sitter inte inne med tassarna på tangentbordet särskilt ofta, men l...

Nu var det längesedan jag var härinne på min egen blogg och nosade. Har haft fullt upp med annat. Gäster nämligen! M:s barnbarn från Småland.        De gillar hundar. Och de gillar mig! Jag har fått klappar och midsommarkrans runt halsen och ...

Det händer mycket nu i Valleland. Hit kommer en snickare var och varannan dag och bygger altan och lite annat i trädgården. Jag ligger på min bro och bevakar att det går rätt till och att han jobbar bra! Snyggt ska det ju bli. Och det blir det ocks...

Jag har en favoritplats numera. På bron. Här älskar jag att vara. Här kan jag sova, vila och spana in alla som går förbi Vallehuset. Min M. brukar ha dörren öppen så att hon hör mig inifrån. Som idag, när hon ligger sjuk. Då hör hon hur det ra...

Vanligtvis går vi LÅNGA promenader, M. och jag. Antingen i skogen eller på byavägarna. Nu är det bra om  hon har med sig vattenflaska med skål till mig också, för det är rätt så varmt ...        Och man kan bli törstig efter att ha passerat kor...