Min M. och jag gav oss iväg i lätt snöfall.

Men sedan sprack det upp och så sken solen och snön gnistrade.

Jag skuttade glad framåt i skoterspåret.

M. hade visst någon synpunkt om att jag inte skulle stanna vid den här enorma högen .... Vi har inte riktigt samma åsikter kring vad som är ätbart. Hon ville inte vänta på att jag tog för mig och gick därför iväg, före mig. 

Jag tyckte däremot att det var en utmärkt hög att smaska på och hade inte tid att komma när hon ropade.

Jag kanske inte behöver påpeka att hon inte var särskilt glad åt vad jag luktade när jag dök upp vid hennes sida till sist.

Sedan hände det inte så mycket mer, förutom att himlen försvann och det började snöa för fullt inne i skogen. Men jag pinnade på.

Och när vi gick hem sista långa bilvägen (då fick jag gå i koppel) piskade snön oss i ansiktet. Jag passade på att rulla mig lite på mitt speciella ställe också, men M. var fortfarande inte nöjd med hur jag luktade när vi kom hem.

Så jag blev tvättad med tvättlapp både i och utanför munnen. 

Hon har såna konstiga idéer min M.

Nu ska jag sova en stund.

Sacco undrade om jag blivit matfreak, sedan jag kastrereats.

Vet du Sacco, jag har inte en chans! Min M. fick tipset av veterinären att minska matransonen till 75 procent av vad jag åt innan.

Och det gjorde hon första dagen!

Tydligen är det så att ämnesomsättningen ändras när man blir kastrerad, så då SKA man äta mindre. Det är bara att tugga i sig den lilla förändringen ;-)