M:

Igår kväll var vi på valpkursen:

Eftersom vi kom ganska sent, hann vi inte gå runt med Valle och låta honom hälsa på de andra valparna, så han var fullständigt "tokig" av iver när han var tvungen att stanna vid min sida i kopplet. Jag hade hoppats att ledarna skulle be oss låta hundarna bekanta sig med varandra, för att släppa ut all uppdämd energi och förväntan, men vi skulle fika istället på bänkar och bord utanför klubbstugan, medan ledarna började berätta om sig själva och kursen.

 

Jag blev själv helt slut av "stressen" som uppstod i armen, så jag band Valle i en bänk, för att slippa sitta och hålla i vilde Valle. Han fick godis då han sökte min ögonkontakt, för jag tänkte att han skulle känna sig tryggare och lugnare av detta.

 

Efter fikat skulle vi gå, med hundarna kopplade, i en rad bort till en plan. Tjohooooo! Valles och min fantastiska promenadteknik som vi lärt in hemma, var totalt bortblåst. Han drog som om det gällde liv och död och jag stannade och backade, tills vi hamnade ohjälpligt långt efter alla andra.

 

En av ledarna kom och ville hjälpa mig med hur jag skulle göra och jag var väl inte alldeles kommunikativ i den situationen, utan kämpade på "på mitt sätt" som tyvärr inte fungerade så som det brukar göra hemma på de lugna vägarna utan störningsmoment.

 

Till sist stod vi i en vid ring tillsammans med de andra valparna och människorna.  Ledarna jobbar med positiv inlärning (BRA!) och pratade en hel del om olika kontaktövningar. Vi fick "sitta ryggsäck"med våra hundar medan en av ledarna hämtade sin egen vuxna hund, för att visa oss övningen "Följa John" - hon hade godis i handen och backade i olika formationer, så att hennes hund följde henne med blicken på henne. Och så fick han godis och beröm! Sedan skulle vi prova lite med våra hundar.

 

Valle och jag har ju redan tränat ögonkontakt och han följde mig lätt. Men eftersom han var så "ivrig" var det svårt att göra övningarna lugnt. Valle var dessutom inte nöjd med att göra övningen i koppel! ... Inte minst berodde det på att jag(=M.) var ganska stressad. Dunderförkyld, kvällstid, mycket folk, många hundar, inlärningssituation ... - som gjort för att stresshormonerna skulle kopplas på.

 

Kvällens pass avslutades inne i klubbstugan med prat (teori) och mer fika.  Valle fick lägga sig i buren i bilen, under den övningen. De andra valparna var med i det lilla rummet. 

 

I läxa har vi nu att:

• träna ögonkontakt (med godis som belöning)
• träna "Följa John" inomhus utan koppel och så småningom utomhus utan koppel
• träna på att bjuda godis ur öppen handflata, stänga handen när hunden vill ta godiset, tills att hunden tittar oss i ögonen - då ska handflatan öppnas
• träna hunden att inte hoppa upp mot fickan med godis, genom att belöna när han är nere vid marken och tittar upp....

 

Tja. Nåt sånt.

 

Jag och Valle tränar på med varandra.

Kontakt och glädje.

 

Ska nog försöka träna honom att vara där det rör sig mer folk och hundar också. Så att vår kontakt blir viktig även vid sådana tillfällen.

 

Borzita

12 september 2008 18:07

Ojoj, lilla Valle fick en jobbig stund där. Det låter litet kaotiskt. Kanske blev litet tätt inpå den första träningen med Coachen, som ju fungerade utmärkt. Det är bra att du tänker träna honom mer bland folk. Det är nog det han behöver och att eventuellt kunna se hundar utan att behöva hälsa på alla.

Du är en duktig matte iallafall, det var situationen som inte fungerade.

Hälsningar från Borzita med flock

http://Borzita-57

 

Valles matte

12 september 2008 19:49

Tack snälla, vänliga Borzita! Det värmer ska du veta! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ooops. Glömmer av mina obligations ... Har visst inte rapporterat något på bloggen sedan midsommar ... Sorry kompisar!   Här i Valleland är det mycket utomhustillvaro i juli. Jag sitter inte inne med tassarna på tangentbordet särskilt ofta, men l...

Nu var det längesedan jag var härinne på min egen blogg och nosade. Har haft fullt upp med annat. Gäster nämligen! M:s barnbarn från Småland.        De gillar hundar. Och de gillar mig! Jag har fått klappar och midsommarkrans runt halsen och ...

Det händer mycket nu i Valleland. Hit kommer en snickare var och varannan dag och bygger altan och lite annat i trädgården. Jag ligger på min bro och bevakar att det går rätt till och att han jobbar bra! Snyggt ska det ju bli. Och det blir det ocks...

Jag har en favoritplats numera. På bron. Här älskar jag att vara. Här kan jag sova, vila och spana in alla som går förbi Vallehuset. Min M. brukar ha dörren öppen så att hon hör mig inifrån. Som idag, när hon ligger sjuk. Då hör hon hur det ra...

Vanligtvis går vi LÅNGA promenader, M. och jag. Antingen i skogen eller på byavägarna. Nu är det bra om  hon har med sig vattenflaska med skål till mig också, för det är rätt så varmt ...        Och man kan bli törstig efter att ha passerat kor...