Ojojoj, vad man ska vara med om mycket plötsligt!

Idag vill min M. och min H. gå på dag-kalas i stan och då fick inte jag följa med! Så då skulle jag ta hand om M:s bonusson i stan istället. 

Jag tänkte ju visa honom allt som jag kunde nosa upp på alla trottoarer och gågator och helst hade jag velat dra in i galleriorna också, men han ville inte alls samma saker som jag. Han skulle leta rätt på sin syster (M:s bonusdotter) och när vi till sist kommit fram till rätt adress, då fick jag knata i massor av trappor innan vi kom fram till hennes dörr.

Jag blev lite trött av alltsammans, så jag la mig ner på golvet där i köket, men då skulle vi plötsligt ut på stan igen! Och den här gången fick jag kliva in i ett jättetrångt rum och stå stilla, medan de tryckte på en knapp på väggen och balansen försvann en lång stund och sedan var vi nere vid ytterporten. Hrrrmmpfff! Såna konstiga rum har vi inte i Vallehuset!

Så försökte jag igen att visa båda två nu, vilka roliga grejer man kan hitta överallt på gatorna och trottoarerna, men de tyckte inte att jag skulle plocka med mig nånting! Inte ens en fimp eller en hamburgerpåse fick jag ta med mig. Och konstigt nog tyckte de inte heller att jag skulle hälsa på dem vi mötte. Och jag lovar, vi mötte MÅNGA!!!!

Jag tyckte faktiskt inte att det var så kul alls med de där promenaderna. Därför var det inget svårt (med lite hjälp förstås) att hoppa upp i buren i bilen igen. Och som tur var åkte vi till det där stället där H. och M. var på kalaset.  När vi väntat en stund kom de äntligen ut och så kunde vi åka hem till Vallehuset igen.

Tack och lov!

 

malte o snicksnok

5 oktober 2008 21:22

vilken trist promenad...tur att vallehuset fanns kvar!!

 

Valle som svarar Malte & Snoken

5 oktober 2008 21:58

Jepp!
Jag blev SÅÅÅÅ glad när jag fick hoppa ut ur bilen och såg mitt hus stå kvar och vänta på mig!

 

Myrra

6 oktober 2008 20:04

Ja, det är massor av konstiga och intressanta saker i stan som inte finns hos oss som bor ute på landet! Jag har bara varit i stan några få gånger i mitt liv och tycker det är lite synd för man lär sig massor och det är ju andra dofter och så där. Jag trivs som tur är ändå bäst här hemma i Snårsbo.

http://hundenmyrra.blogspot.com

 

Valle Vagabond

7 oktober 2008 12:22

Jag förstår dig så väl, Myrra! Landet är BÄST!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ooops. Glömmer av mina obligations ... Har visst inte rapporterat något på bloggen sedan midsommar ... Sorry kompisar!   Här i Valleland är det mycket utomhustillvaro i juli. Jag sitter inte inne med tassarna på tangentbordet särskilt ofta, men l...

Nu var det längesedan jag var härinne på min egen blogg och nosade. Har haft fullt upp med annat. Gäster nämligen! M:s barnbarn från Småland.        De gillar hundar. Och de gillar mig! Jag har fått klappar och midsommarkrans runt halsen och ...

Det händer mycket nu i Valleland. Hit kommer en snickare var och varannan dag och bygger altan och lite annat i trädgården. Jag ligger på min bro och bevakar att det går rätt till och att han jobbar bra! Snyggt ska det ju bli. Och det blir det ocks...

Jag har en favoritplats numera. På bron. Här älskar jag att vara. Här kan jag sova, vila och spana in alla som går förbi Vallehuset. Min M. brukar ha dörren öppen så att hon hör mig inifrån. Som idag, när hon ligger sjuk. Då hör hon hur det ra...

Vanligtvis går vi LÅNGA promenader, M. och jag. Antingen i skogen eller på byavägarna. Nu är det bra om  hon har med sig vattenflaska med skål till mig också, för det är rätt så varmt ...        Och man kan bli törstig efter att ha passerat kor...